Vad annat kan vi göra än att leva och skriva i skydd av varandra...

den dagen var:

han solen
hon havet
och molnen blev deras barn

den natten så:

öppnade blommorna sakta
sina blad
och älskade med stjärnorna
i smyg...

 

Fri vers av Hans Christian
Läst 803 gånger och applåderad av 31 personer
Publicerad 2009-07-25 14:33

Skriv ut
Spara som PDF

Anya Så finstämt, så försiktiga ord som är så talande. Du fingrar på paradiset. 2014-05-15

Lollitta GUUUUUUUUUUULDDDDDDDDDDDD! 2014-03-20

Susie Blomqvist Simu (poetry in motion) Väldigt vackert skaldat. =) 2011-03-01

Junitvillingen Bland det vackraste jag läst...många varma applåder! 2009-12-20

sjuhundraslag åh, riktigt vackert. känner hur luften vibrerar av känslor. 2009-10-21

Lejonhjärtas poesi Mycket vackert och känslosamt till en varm och fin poetersyster! 2009-08-02

Elaine.S oändligt vackert och känslosamt!! 2009-08-02

Bodil Sandberg så otroligt varmt och vackert! stor känsla i det här!! 2009-08-02

sulimaa Kärleksord så smeksamt vackra... 2009-08-01

AjBi Mycket poetiskt och vackert :-) 2009-07-29

Ulf Lagerholm ja denna är det ju omöjligt att bara gå förbi, jag vet att det är enkelheten, det vackra i den, som gör att jag upplever den sann 2009-07-26

Epione Vad underbart fint, vilken fin dröm eller minne. Applåd för känslan 2009-07-25

Gunilla Otroligt vackert! Bokmärker! 2009-07-25

Vildand ... ja vad skriver man ... som en smekning bara !! 2009-07-25

* Ammi * Helt underbara rader!! 2009-07-25

Fånga dagen Vad vackert skrivet du är så bra kram ak 2009-07-25