Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Kluven

Kliver naken upp
ur min mjuka säng.

Hör ropet från
kroppens längtan
och förfall.

Jag vill älska.

---

Känner ingenting,
skötet är stelt 
och fruset.

Jag bär ingen frukt.

---

Tar av mig mitt skinn
och går in i en tät,
svart skog.

Jag är ensam.

---

Ett dovt morrande
ekar i mörkret.

Benen viker sig
av skräck.

Jag svimmar.

---

Drömmer om
en röd och vild häxa.

De röda konturerna
hinner i fatt mig,
fallet är stort.

Jag är kluven.

---

Vaknar av en 
varm och lekande eld.

Vitklädd varelse
stiger ner.

Jag ser ljuset.

---

Den vitklädda varelsen
ropar mitt namn.

Häxan
bjuder upp till dans.

Tar på mig min kropp
och gör den ren.

Jag följer med.

---




Fri vers av Grubbelmia
Läst 386 gånger och applåderad av 8 personer
Publicerad 2009-07-26 12:41



Bookmark and Share


  peter markurth
denna, så längtansfull, fylld av små egna sanningar, som livet, bland dina bättre, gillar den
2009-07-28

  Per Teofilusson
tungt. Arketypisk. Gillar det stenhuggna. Smakar sånt där socker man kan köpa i "invandrarbutikerna", gult kristall på pinne, att doppa i thekoppen.
Spännande i det att växten från kallt sköte via vithäxan leder mot ny energi. Dock inget övertydligt i denna växtberättelse, ej heller sökt kryptiskhet: på rätt sida av poetisk lyster helt enkelt.
2009-07-27

  walborg
..kvinnliga våndor...?
2009-07-26

    Tea Alex VIP
Fantasifullt verkligen, lite magiskt känns det som. Vill ha en fortsättning på nåt vis. :)
2009-07-26
  > Nästa text
< Föregående

Grubbelmia
Grubbelmia