Jag går längre och längre in
i garderoben.
Här är det mörkt och varmt.

Ser inte solen utanför.
Känner inte vinterns kyla.

Vill inte tro. Vill inte kämpa.
Allt är stilla nu.

På ett sätt känns det bra.
Att inte kämpa.

Den ensamma värmen är trygg.
Ingen når mig här.

Ser skuggan som rör sig i mörkret.
Får syn på mig själv i en spegel.

Smärtan bubblar upp igen.
Jag vill hem.

- Du har inget hem,
säger skuggan.

Inget ursprung. Ingen trygg hamn.

Jag går längre och längre in
i garderoben.
Här är det mörkt och varmt.