Han gav mig en puss på munnen. Tittade på mig och sa jag vet inte. Vad tycker du? Frågade han.
Jag blev stum och visste inte riktigt vad jag skulle svara. Vad fan svarar man på en sån fråga?
Jag vet inte sa jag, men man måste inte alltid veta, la jag snabbt till för att vara på den säkra sidan.
Han gav mig en kram, jag tog en till av rädsla för att det var sista gången vi skulle ses.
Men jag vill träffa dig igen, sa han, lördag?
Lördag blir bra svarade jag snabbt och osäkert. Fan.
Han började stänga dörren, precis innan den klickade igen och det skulle eka tomt i trapphuset sa jag:
Man måste inte alltid veta.
Då såg jag att han log och stängde sedan dörren.
Jag vände mig om, gick ner på utegården och kände hur det brände på mina läppar. Sommarnatten har aldrig varit så varm som då.