Jag minns din hand, din hand mjuk och len
minns den, när du strök mig över kinden

Jag minns dina ord, orden du viskade i mitt
öra, bry dig inte om dom, dom förstår inte

Du hade följt efter mig när jag sprang iväg,
du var snäll, inte som dom andra, som retade
och mobbade mig

I dag kom ett mail, ett mail från dig, hur du fått
den, det vet jag inte, jag blev så glad

Du skrev om många händelser, du fick det att
låta som små roliga historier, vi har aldrig träffats
sedan vi slutat skolan

Du undrade om jag träffat flera närgångna ormar,
inte mer än den som lyckades bita mig när jag
barfota sprang och jagade kor

Vi minns båda ormen som lades runt min hals, en
gång när vi gick i tredje eller fjärde klass, du skrev
nu, att du trodde jag skulle dö, så blek, så vit, så
stel var hela jag den gången

Du skrev lite om dig själv och hur dit liv blivit, jag
förstår att du haft det lättare än vad jag har haft

Yrket som på senare år blev ditt, kan jag förstå
att det passar dig, redan som ung såg du hur
vi i din närhet mådde, du hjälpte inte bara mig,
det fanns flera som behövde och fick din vänskap

Du slutar med orden, skriv, maila när du vill, jag
svarar, kanske inte direkt, men jag kommer att
svara



anits 31 augusti 2009