Lossryckt
som ett fallet äpple
söker jag efter det
som jag en gång trott på

Hittade en gångväg
genom aspslyt
nakna grenar
sticker mig

Och jag kände inte
motljuset
motvinden
motlutet
ändå så
anfådd efter en
kort stund

Ovanan
vid rörelse


Identiteten
som jag hade
är utan namn nu
då skrek jag
ut mitt namn
rakt ut i kaos

Över havet
havet som äter upp
alla ljud nu
hörde inga röster

Men utan mål
utan ändamål
och innehåll
uppstår

Vacuum

och mitt namn

blev Kaos