Evigheten

Hennes ögon var en sommardag då violerna blommar,
brännande nyanser,

själen sviktar,
våra nätter,

tillsammans,
de outgrundliga,

förment smärta,
utelåst ur gemensamt existens,

trängande behov av smärtan i min kärlek,
mitt bottenlösa helvete förenar,

du såg mig le i blåsten,

du var kär

Fri vers av peter markurth
Läst 358 gånger och applåderad av 27 personer
Publicerad 2009-09-07 21:12

Skriv ut
Spara som PDF

J. Herward väldigt vacker:D 2009-09-08

M_Franke Fantastico =) 2009-09-08

Yrre mkt bra. 2009-09-08

manipulerade_mongon Det här gillar jag skarpt! 2009-09-08

Vilsen Annette-hittar vägen En text som verkligen känns! 2009-09-08

Alexander Gustafsson fruktansvärt vackert orden greppar kärleken, så som i film... för vacker för att vara sann nästan, men absolut inget som stör mig... det är inget fel i att drömma sig bort, varför skulle det? mvh Alexander Bra poesi! 2009-09-08

Alexander Jensen Snyggt skrivet, man rycks med och blir berörd! 2009-09-07

Epione Känns lite ensam Ensam kärlek men kanske den enes kärlek kan väckas av den andres närhet Tycker om denna texten men varför en versal i början? Tar hem denna för att läsa igen.. 2009-09-07

Marriz väldigt fint. 2009-09-07

Aciom gillar! 2009-09-07

Fånga dagen Vad vackert älskar violer ju sann evig kärlek ak 2009-09-07

Ulf Lagerholm de tre avslutande raderna är mycket mycket god poesi, skulle min herre i morgon pussla ihop en dikt som i sin helhet rymmer den digniteten, skulle lyckan vara svallande stor, nu nöjer jag mig med att applådera tyst och vördsamt 2009-09-07

LenaJohansson mycket fin dikt 2009-09-07