Litteratur innebar enda andrummet under den fromma skoltiden.
Ja, jag kände mig fri men en hemlös
vandrade i hemlösheten

Det är en sjukdom att allt ska förklaras
man kan läsa människor till döds
dialoger längre än älskogen

Distinktionen mellan orden och det talade
synliggjordes på griffeltavlan

Om vi följde allegorierna skulle vi
själva bli allegorier

den meningen, som läraren aldrig förklarade,
oroade oss
väckte diskussion i det rökiga café Malagueña
runt hörnet från skolan

och jag tänkte att hemma
hemma är skillnaden mellan allegori och symbol diffus
bland munnar utan ord
händer utan smekningar

Efter mässan brukade vi gå ut på gatan
och jag frågade dig om jag hade ringt bra i klockan
och du svarade ja
ja mycket bra
och jag släppte mässboken bara för att se hur du ibland använde
läpparna istället för rottingen

Det finns de som talar med händerna
det finns de som älskar med skuggorna på väggen

mea culpa mea culpa bara när du slog
mea culpa bara i bibelkunskapen
jag bar tagelbältet
enbart som hemlös