I väntan på snöni förrgår natt skrev jag första halvan, nu på morgonen skrev jag resten. Gissa vad jag skrev nu på morgonen, i går morse kom den första snön här.
Jag vet inte vad jag försöker få sagt, jag vet inte vad jag vill Jag vet inte varför jag gör det, varför gör jag motstånd i stället för att låta det ske Men så när du får bekräftat att det är rätt då känner du en undertryckt stolthet, ett poäng till Men jag tror att det kommer krävas lite mer för att du åter ska orka le
Jag sitter här och väntar på snön Hoppfullt och jag skäms för min hoppfullhet För jag vet vad det betyder för så många Men jag väntar, jag väntar
Dagarna har inte längre något namn, och de saknar fullständig adress Hur ska du kunna hitta dem i en ostrukturerad stad Du flyr undan för dig själv en stund fast du skulle kunna möta gryning och väntande stress Dina föreställningarna om hur det kommer att bli föroreningar på din fasad
Jag sitter här och väntar på snön i natt Jag är fylld av förväntan Jag vill möta snön, välkomna den Det är något som jag sett fram emot i hemlighet
Det kanske inte är så tillrättalagt, kanske inte så övertydligt men det finns där Du vill höra det om och om igen fast jag inte lyssnar ett dugg Man kan döpa om det om man vill, men det är ändå en beskrivning av vad du ser här Jag ursäktar mig med nyansskillnader, det är det som gör att det inte är samma gamla tugg
Jag sitter här och väntar på snön Det blir allt mörkare för varje dag Och ja jag gillar det Det känns förbjudet att känna så Så jag gör det i smyg Det känns provocerande och elakt Men jag väntar på snön
När gryningen bryter igenom öppnar stånden på ett råkallt torg Du undrar om du kommer stå där och betrakta gudomligheterna som erbjuds till rätt pris Ingen panik, ingen ångest, men jag tror jag känner en massa sorg Jag undrar vad jag sörjer, jag kan inte ens fånga och beskriva känslan på något vis
Jag väntar på snön Det är det vackraste som finns Jag hoppas att flingorna ska falla i natt Och jag ska ta emot dem i mitt hår Älska med dem då de landar på mina ögonlock Lycklig ska jag stå där Och jag hoppas så att snön ska komma i natt
Det känns som jag nyktrar till utan att för den skull nödvändigtvis må bättre på kort sikt Nykterheten har jag aldrig mött på det sättet och under de förutsättningarna det är nytt Om det ska finnas något längre fram var det tvunget att ske, det är en riktigt insikt Men så ansträngt det är då man inte kan fly, då man alltid flytt |
Nästa text
Föregående PPQ |