Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Och ut skulle forsa ett vattenfall

Jag vet att jag måste blunda nu
om jag öppnar mina ögon
kommer det slutgiltiga att ske

Så stark är min rädsla för
den fullständiga insikten
att jag vänder mig bort

Jag vet ju att den är
alltför stor för att rymmas
i min begränsning

Mitt bröst skulle rämna då
ut skulle forsa ett

Vattenfall

Över det skulle flyga
tre vita fåglar, befriade själar

Ingen skulle finnas där
som förstod det som hände
som kunde bära det

Att därefter återvända

Skulle kosta mig

Själva Livet




Fri vers av Ingela Svenson VIP
Läst 259 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2009-12-25 01:14



Bookmark and Share


  Inkarasilas
Som om bröstet skulle sprängas och skelett rämna, ut forsar ett vattenfall och inget blir kvar av människa förutom hav, det här är en fantastisk bild, en längtande och skräckslagen, att öppna och försvinna i allt.
2010-01-07

  Catharina Edin VIP
Min nyfikenhet väcks kring denna insikt - vad är det diktjaget är så rädd för? Låter ändå som hon längtar -
2009-12-25

  Nanna X
Sicken vacker dikt, på själva julnatten. Jag tror inte du behöver vara rädd för vattenfallet. Eftersom du vet vad som kommer att/skulle kunna ske är du ju förberedd.

god jul & good luck!
2009-12-25
  > Nästa text
< Föregående

Ingela Svenson
Ingela Svenson VIP