Han sträcker sig över kaffekopparna
med bägge händer emot mig
som grenar mot ett fönster;
rispar glaset med minsta vindknuff
Med ena handen tar han tag
om min haka, den andra pressar sig in
mellan mina läppar

fingrarna gräver runt
skinnflår sig på tänderna
naglarna river gommen;
han fortsätter tills han hittar dem; orden

Han stänger in dem i sin näve
ser på dem en gång
och gömmer dem sedan
i sin bröstficka

Senare när han tar fram dem för att lugna sig
har saliven torkat in i kanterna
som de runda släta stenar man hittar längs med strandkanten
svarta och blanka
Som efter en stund i solen
ser ut som vilken gråsten som helst