Dom vandrar ut och in genom mitt liv
Precis som personer i korridoren på ett anonymt kontor
Och jag undrar om de finns
Kanske de enbart är en produkt av mina mediciner
Ett tidsfördriv medan jag ligger fjättrad här, hårt nedbäddad i denna stabila säng

Menyn är under strikt tillsyn
Jag vet inte när jag hörde musik senast på full volym
Än mindre när jag kunde gå bort från allt det där
Öppna en dörr i korridoren gå in i ett rum och bli anonym
Jag vet inte när det skedde senast
När jag kunde trycka ner handtaget och öppna dörren utan att något kom emellan’

Kanske är jag inte tillräckligt tyst
Jag funderar ibland på de andra i korridoren
De andra anonyma
Jag funderar på om jag egentligen tycker om dem
Eller hur vida jag i hemlighet funderar på ett sätt att likvidera dem
Jag är rädd för att tanken slagit mig då jag befunnit mig ute i korridoren
Kanske jag behöver handla på ett annat sätt för att kunna komma in i ett rum och stänga dörren bakom mig
Kanske jag bara ville ta vara på ögonblicket