Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Tyck om mig



Här
hos mig
är det mörkt
och fult
där
borta
kan jag se ljuset
glimma
sträcker
jag dit handen
och når

blir handen
ljus
men inte skimrande
tar
jag ett steg
och
står
i ljuset

blir jag
skimrande
men
aldrig
aldrig
vacker.....




Fri vers av Havanna
Läst 208 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2010-03-25 21:46



Bookmark and Share


  Anna*
Berör ... självföraktet känner jag igen ... påminner om att skönheten bedöms genom beskådarens ögon ... andra ser annorlunda än vi gör agågende oss själva
2010-03-30
  > Nästa text
< Föregående

Havanna
Havanna