Minns du gårdagen
det fanns en doft av misslyckande i luften och
ingenting du gjorde blev någonsin rätt

Speglarna föraktade dig
och dina föräldrar såg bara din skugga
där den krälade över marken

I korridorerna var du aldrig säker
på vem du var
bara på
att det var någon annan än dig

På mornarna kändes livet
som efterfesten du påtvingats
av vännerna du inte kände

Du ville inte ha verkligheten
men inget annat heller
Ingen plats kändes någonsin som du

Kanske jagade du drömmar redan då
som fjärilar med håv
men du krossade deras vingar med ditt våld

Så vem du än är nu
vet jag
att det inte är den du vill vara