Svart är sorgen i mitt huvud

Som en solkig bibel med fläckiga sidor

Andan är tung som om du är instängd

i ett  kalt rum på en instutition

Folk som är lyckliga runt omkring

kan dra åt helvete för sorgen

tillåter dig inte att skratta

i allafall inte när den är ny

Lever som fånge i minnen som

blixtrar förbi, precis som en

gammal super åtta film i svartvitt

Gråten sätter sig som ett kvävande

band kring din hals

Det värker i kroppen precis som

om den biter sig fast..

Men när du har levt igenom sorgen

så tillåter kroppen sig att hämta nya krafter

Och sorgen blir som ett bleknat ärr

om än saknaden alltid är med dig

 så kan du tillslut le igen..