Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Han bad om en lögn, han fick lögnen


Han bad om en lögn

Hon står där på perrongen
en tår faller ned längs hennes kind
hon tar ett sista andetag innan hon hoppar
lämnar allt bakom sig
dig, du, ni, dem, det och alla de andra

Hon lämnar perrongen med ett kliv
Faller
Ändlöst ned på spåret

Tåget kör över hennes ledsna ansikte hon dolt för er alla
för att han bad det

Han bad henne att ljuga för honnom, dig, du, ni, det, det och alla de andra
att hon var lycklig
Lyckligast i världen, aldrig gråter hon längre
inte ens när hon tar sitt sista andetag och lämmnar er




Fri vers av mazlin
Läst 511 gånger
Publicerad 2004-07-01 04:02



Bookmark and Share


    T Wiberg
... mellankolisk... målande!/T
2004-12-13

    Lene
vad hemskt... sorgligt... men jätte bra skrivit
2004-07-01
  > Nästa text
< Föregående

mazlin