Du ser en tår brinna
ler mot saknad,

natten är ett fängelse
din kopp finns nära,

ögon ser
bortom tusen år av kärlek,

död
det oundvikliga,

nätterna du gråter ensam
ser mig le,

jag är ej en sanning nu,
jag vet ju ej,

ni lurade in mig i era dumheter
lägga vikt vid att se ett lik upprätthålla en måhända patetisk existens av hunger född i dalande ruin av gårdag,

vi försvann ju mycket unga
vi var livet då vi dog,

de rena vilka såg,
jag tittar ännu inåt dina drömmar,

kall ruin av sargad kärlek då jag väntar

evig