Jag hade stått där i hörnet i över en timme. ensam, berodde det på klänningen? den var dyr flera hundra kostade den. nya skor hade jag också kostat på mig.. kännslorna i kroppen bublade. mitt vackra bruna hår som pappa älskade så syndes inte bland alla blonda människor i rummet. Är jag den enda burnhåriga? ser bara blondiner och en och annan roshårig fjolla.
Är min gröna ögon inte tillärckligt sexiga för att någon ska märka dem? jag har ju sminkat mig som modellerna. gått ner fler kg i vikt men ingen tycks märka det. jag har dyra smycken på mig.. allt är ju rätt men ändå inte.. vad gör jag för fel?
flickor vill ju ha roligt men jag har aldrig haft roligt. vad är roligt?

Pojke efter pojke gått för bi mig ingen har bjudit upp mig.. med gråtan långt upp i halsen sprang jag så mycket jag kunde ut ur den festande byggnaden. inget festande för mig. det hade börjatv regna där ute på andra sidan. lokalen och musiken känndes så långt borta....

bilarna på parkeringen skulle nog stå där ett bra tag till. det började att regna mer och mer. stegen blev större och större. i svängen ut från skolgården stannade en bil till...
- Hoppa in, det regnar ju! skrek mannen
det var en helt vanligt man sån man ser på Ica. han var prcis som jag en brunhårig man med gröna ögon. ingen speciell... men otroligt vacker andsikte. jag öppnade dörren men kännde att något tog emot. min mammas röst hördes den om att man inte ska hoppa in i en främmande mans bil. men var han så främande? det regnade ju.. jag kunde ju bli sjuk. väl inne i bilen känndes allt bra.. det började regna mer och mer han körde iväg.
- Storgatan sju. sa jag med hackande tänder.
han gav mig en filt och tittade djupt in i mina ögon. det började regna så pass mycket att det inte gick att köra mer. han svängde in på en öde parkering. Klockan slog tolv.. det skulle festas i timmar till i den gamla gymnastiksalen på skolan..
- Vi måste nog sitta här ett tag till. jag slår på radion kanske dom säger något om vädret. sa han bryskt.
jag tittade ut, det var en prakering jag inte kännde igen men vi hade ändå inte åkt så långt från skolan. Det var skönt att sitta här. men jag frös en hel del ett het bad hade inte setat fel..

Han la sin hand i mitt knä och sa att allt skulle bli bra.. det skulle snart sluta regna.. han masserade mitt knä med sina händer.. utan att jag han reagera så åkte filten bort.. min klänning var helt blöt man kunde se rätt igenom... han såg allt.. den främande man. jag började dra mig mer mot ruttan.. han tg tagi mitt vänstar bröst masserade det hårt.
- Nej sluta! jag vill inte....sa jag men det lät nog mer som ett pip.
han tittade på mig.
- Lugn det här kommer gå fint.. oroa dig inte.. du är en präktig kvinna. Det här behöver du!
jag förskte att streta emot men han var ju så mycket större än mig. han vägde fler kg mer än jag hans grova muskler syntes.. han drog upp min klänning och bet av rosorna jag försökte att spraka honom men det gick inte. han tog av min mina skor dom svarta med klack.. han band fast mina händer till dörren.. jag kände mig försvarslös..
- Hjälp skrek jag fler gånger.
men ingen hjälp kom. vi var ensamma.. det var över på bara få minuter... min oskuld tog han.. det svinet... jag blev ensam kvar på en parkering regnet och blodet från mig bildade bölar..

vem han var vet ingen inte ens jag. hans lukt den glömmer jag aldrig det han gjorde det kommer alltid att finnas kvar.. i mig och i min dotter Hanna.. jag kunde inte göra abort. förbjudet, jag får leva med min våldtäckt... for ever...