Grattis pappa.
Ja, för det är ju din födelsedag idag.
Om inte om vore hade vi kunnat fira den tillsammans. Du, jag, mina systrar, min bror och alla barnbarnen.
Solen skiner fint här så vi hade kunnat sitta ute en stund och bara vara. Kanske spelat boll med barnen och pratat om allt och inget. Ätit tårta och kakor och njutit av doften av nybryggt kaffe.
Det finns mycket jag skulle kunna berättat för dig men om inte om hade varit hade du ju vetat om allt. För då hade du varit en i vår familj, med oss och inte mot. Du hade kunnat lära barnbarnen de visor du lärde mig och tagit med dem att fiska. Du gillade ju det.

Du hade turen att bli född under en av de vackraste årstiderna men tyvärr följde inte skönheten med in i ditt hjärta. Jag förmodar att även du hade sorgfågeln i ditt bröst, kanske lite mer än mig men du, jag vet något du aldrig lärde dig. Man får aldrig låta det ta överhanden, man får aldrig ta till substitut för att försöka skapa lycka och framför allt får man aldrig låta det gå ut över dem man älskar. Aldrig någonsin...

Jag förmodar att personalen sjunger en trudelutt för dig. Jag kommer inte att göra det.