eko… eko… eko….

tomhet skapar konstiga ljud

kanske borde jag lägga in en matta i min skalle

… och en soffa… eller en stor hög med smutstvätt…

kanske kan man pierca skallen?

fylla upp tomheten med bly… eller något ditåt…

… tenn?
Vad som helst vore ok… ett spjut mellan öra och öra…

… fast det kanske vore lite otympligt?

Svårt att gå in genom en dörr… ja, en öppen dörr… genom portalen som skapas när man öppnar en dörr… inte, du vet… genom själva dörren…

Jag babblar när jag känner mig ensam… sjunger konstiga sånger och blaha-blaha-blaha… inte på riktigt… men i ord… fiktiva ord på en icke-permanent vitaktig yta… genom bokstäver som formar ord… men inte på riktigt…

Ni får ursäkta mig… jag vet… men ni kan ju sluta läsa när ni vill… eller?

Det är väl inte så att att jag tvingar någon att läsa mitt dravel genom att skriva det?

Det känns liksom inte äkta om jag inte skyfflar ut tjafset på någonting som möjligtvis kan läsas av någon…

Ok… omstart…

det är väl ensamheten som tynger mest

ensamhet och det faktum att jag inte klarar av människor….

… fast drömmen är ju att, precis som alla andras drömmar… tror jag… att inte vara ensam

Hur blir man "inte ensam"… eller, tvåsam (?)… jag klarar inte av mer än en annan och jag… ibland en till.. men sedan tar hjärnan slut…

Jag blir arrogant när det är många… jag försöker förstå men det känns inte rätt… inte sant…

Jag vet vad sanning är… när sanning inte är nödvändig… ensam… i ennsamhet…

Jag gillar ensamhet… det kanske bara är av vana men… jag fungerar då

i alla andra situationer är jag bortkommen

Missförstå mig inte… jag klagar inte… jag vet var min plats är…

… vart mitt liv bor… vart jag är, i brist på bättre ord, bekväm…

man vill mer men man vet bättre…

… man blir trött av meningslöshet

av misstro och allt tjafs som följer efter… skuggar känslan som knappt finns till

Det är tomt i mitt huvud… tomt i min värld…

Jag tar upp mer plats än vad jag borde men… det är ändå tomt i min verklighet

Jag undrar om jag sover just nu… kanske är det här det som är en dröm… en fantasi…

… dålig fantasi… urtråkig, tjatig fantasi…

man vill mer men vet bättre… jag kan ha sagt det förr… vem bryr sig?

I det stora hela… i verkligheten… fylld med ljud av motorer och röster som skrattar… åt vad?

Vad fan garvar ni åt?

Vad är det som är så kul?

Jag tror inte mitt huvud mår så bra… det känns som om jag faller i småbitar…

… det känns läskigt passande

/