Träden sig öppnar upp där hon går
gräs och blommor viker undan
och vinden rör hennes lockar lite lagom
Gungar i takt med hennes gång
De vet att hon ändå gör som hon vill
bestämmer över sina steg och sin tid
Timotej vet att en av dem stryker med
hamnar i hennes mungipa lite på sned
men det gör inget
Det är en ära att få hamna där
och han som hon är på väg till
vet att det är en ära
att just hon kommer ikväll
att just hennes stig
leder till hans stuga
Solen går sakta ned bakom träden
gör luften kylig mot arm
Ett äpple tar hon med
vet ju så väl
att män blir lite syndiga då