Inom mitt bröst har betongväggen fallit.
Du har lett mig ända fram,
likt ljuset i en tunnel.

Stressen har gnagt sönder mitt sinne,
men Du stöttar mina steg för var dag.

Oron kommer,
men jag vet att Du är Du!

Jag håller dörren öppen,
Jag vill att Du visar mig att Din makt är över min.

Jag kan ej förstå,
Jag kan ej föreställa mig,
Jag kan ej förklara,

men Din kärlek är evig.