..måste väl vara det där som känns..det där ni vet när man bara blir varm och vill ta om hand..det där när man längtar efter att få utrycka exakt det man känner..oavsett vad det är..det där som gör en trygg och säker..som får en att känna sig bra..även om man inte alltid är det..ni vet..det där som känns med värme i..vetenskap om att allt ordnar sig..känslan av att bli omhändertagen..att någon lever för att göra allt bra..att någon tänker på hur man mår..på vad man känner..att någon bryr sig om det man är ledsen för..att någon vill lyssna..och försöka förstå..att någon vill att man ska vara som man är..att dela liv..och ändå kunna se vackerheten i kärleken..vackerheten i det där ni vet..som gör att människor kan leva tillsammans i nöd och lust tills döden skiljer dom åt..eller förenar dom förevigt..det där som man som barn drömmer om..fast nu har jag levt ett tag och börjat undra..har jag fel?..är det inte det som är vackerheten med kärlek?..är det sex som är det som är det enda?