Om mellan hat och kärlek fanns ett val,
skulle kärleken väl alltid väljas,
för i hatets dystra kval
vill ingen människa väl dväljas.
Hat gör mänskan blind
och allting gott förtränger.
En vänlig smekning på en kind,
hatet till en örfil strax förvränger. 

Den med hat i hjärtat går,
känner bitterheten själen plåga
och i livet kanske aldrig får
uppleva en kärleks ljuva låga.
Men om Du gör blott vad Du kan,
och låter kärleken få råda,
och Du med hänsyn värnar om varann,
Du lyckan snart skall skåda. 

  Ty kärlek löser hatets band,
och gör det lätt att andas.
En smekning av en vänlig hand,
och allt omkring Dig strax förvandlas.
Vad som förr Du såg i svart,
Du nu betraktar med ett välbehag
och det Du tidigare tyckt var natt,
har helt plötsligt blivit dag.