som alla andra i mitt huvud
ljuger du, reflekterar min rädsla
man är sårbar när
man talar sanning
och jag har gått sönder så
många gånger att
jag knappt vågar andas
när du inte möter min blick

din ensamhet är mitt inre tomrum
som inte går att fylla
och när jag säger att jag älskar dig
i sömnen är det för att
jag inte erkänt det för mig själv
när vi är vakna

det finns så mycket luft mellan oss
och jag vet inte vart jag ska börja
förklara
innan jag inser att ögonblicket
är för värdefullt för att
såra dig
men någon dag kommer jag
lämna dig i din trygga säng
och inte komma tillbaka
den dag då jag tillåter mig
vara hon som också har känslor