Redan medlem?
Logga in
Jag fallerJag faller faller faller faller. Försöker hitta ljuset igen men det är så mörkt ensamheten kryper in under skinnet på mig får mig att vilja klösa sönder huden. Jag känner ingen smärta Mina fingrar klöser sig in under skinnet försöker hitta ensamhetens svans Men ensamheten är evig. Jag sätter mig ett hörn och låter sanningen sjunka in Blodet droppar, blir till en pöl under mina ben Rinner sakta nedför mina armar verkligheten börjar bli suddig Jag faller återigen.
|
Nästa text
Föregående Erajka |