Solen var som en blodröd våg av värme och dina
ögon de var alltid öppenhjärtiga min kära vän.

Lång tid har gått och det som en gång var, det är passé.

Trots våra små fejder så var vi som två
helgjutna själar som stod upp för varandra.
Men nu är den tidsdoften passé min kära vän…

Jag skulle önskat att vi haft kvar kontakten,
men livet har en tendens att gripa tag och släppa.

Vart du nu än är min vän,
vad nu än din tro var,
så är du och kommer alltid
vara en del av mitt nervsystem.
© Niklas Holmgren