Det är mörkt och kallt.

Svartnaden och mörker allt jag ser runt om kring.

Data skärmens vita nyvaknade ljus ger mig en närhet.

I detta mörker, allt runt omkring är mörkt och ser skrämmande ut.

Det är ett spökhus i detta rum när det är mörk.

Vem finns,förutom jag i mörker?.



Spöken?.. Kanske

- Hej: spöken även om jag inte kan se dig, du oroar mig kära spöke. Det som oroar mig är morgon som väntar.
Men du spöken allt jag vet här livet är att inte vara för hastig. Man ska ta små steg i livet för varje dag.



Men jag vet, det är inte lätt att vara dig heller spöken.

Du ser mig och hör mig men inget du kan göra åt.

Du vill mig väl det kan känner jag även detta dystra mörker.

Man hör klockan ticka,datorn,brusa och tangent knapparna klinga.

Klockan är tolv du är här igen spöken.

Skönt att du finns här min vän.