De spelade trummor
och dansar rumba;
med osynliga maracas…

… tiden hos dessa hade
stannat av på avdelningen;

för undertryckt passion.

Natten som kom
sov de alla sött,
förutom du min vän;

som höll huset i brinnande
cirkusföreställning…

… dina andetag var vackra
den natten och dina händer
rapida men pansarvagnen
i dina tankar;

så motspänstig och
trögflytande likt det
sega slem som rinner ur
din näsa;

då du dansar din rumba
vild och vacker där på bordet!

Maniska är dina andetag
tills livvakterna ger dig din
nattliga kalkyl av magnecyl
i en lång vass kanyl...
© Niklas Holmgren