Jag fick sparken från mitt jobb.
Chefen sa att jag har en dålig attityd, men jag fick gärna jobba kvar tills sista datumet på provanställningen. Jag gick hem.

(Attityd avser inom psykologi en persons medvetna eller omedvetna, öppet visade eller dolda, kognitiva eller emotionella, inställning till något)

Nu skulle jag aldrig mer få köra ut betong i skottkärra i 8 timmar om dagen,
jag skulle aldrig mer andas gipsdamm, aldrig mer känna kliandet av isolering och aldrig mer gå upp klockan 04:00 på morgonen.

Hur skulle jag kunna känna lycka igen tänkte jag och tog en ljummen öl.

(En person som befinner sig i negativ affektbalans - till exempel en man som nyligen fått veta att hans älskade katt har blivit överkörd av en bil och dödad - kan ändå sägas vara lycklig om hans egen värdering av det egna livet är positiv. Om han anser att det egna livet är meningsfullt och innehåller saker han värdesätter, exempelvis nära relationer och arbetsglädje, så är han "lycklig" även om han befinner sig i negativ affektbalans.)

Jag tittade på den blåa himmelen som omfamnade mig så befriande och kände att jag andades, sen köpte jag ett xbox och söp mig full i 5 dagar i sträck.

Och jag kände att värderingen av det egna livet var positiv.