Jag slutade att lägga

min lycka

i din hand

och väntade

på underverk

Jag slutade att låta

gamla, ljuva, söta minnen

styrde,

kontrollerade,

smulade

sönder

mitt

ömtåliga liv

Jag slutade att placera

allt skuld

på mig

själv

när någonting

gick snett

Jag vill

simma upp

till ytan,

och tar

en nypa

av färska luft

Jag ser

någon

som sträcker ut

en hand

men...

jag valde

att stå

vid sidan

för

rädslan,

ängsligt

och mest av allt

vill jag

inte en gång till

vara tillsammans

med sorgsen,

saknaden

och förtvivlan…