I februari öppnade jag mina ögon
lät ljuset det vintervita skina
iskalla rakbladsvassa strålar skar hål i hornhinnan

i mig

Började känna efter långt där inne
försökte utröna vad darrningarna i mitt blod ville mig
vad de vill säga
Fram och tillbaka mellan artärer, vener och hjärta
rusade kvicksilverblodet och förde med sig små fragment som jag inte kunde ta på
ord från förr, kvarlämnade inuti mig
minnesbilder, avklippta, svåra att pussla samman
först
men sedan kom jag på ett sätt att sammanfoga ord och bilder
och när jag såg...

var det försent att sluta ögonen och stänga ute ljuset.

Förbannade februari