Får så dåligt samvete, när jag ser allt elände i världen.

Sitter mitt i idyllen. Varför hamnade jag här?

Varför var det inte jag som blev lemlästad i kriget

Som blev föräldralös,

Som blev slagen och misshandlad.

"Varför" hopar sig.

Kanske ska man bara leva

i det liv som blivit vikt för en.



Bilder tränger sig på.



Gör nåt då, skriker nån.



Som förlamad bara sitter man där.




Med en klump i strupen.