det var mina tankar på döden
som värjde undan sommarvädret
som bjöd in regnet

vällde ner ur himlen likt floder
som smalnade av till ett sipprande
ur springorna där bara ålar kunde
slingra mot bäck eller uppströms fålla

ballongerna hägrade i luften bara

längs vägar kantade av revben från
döda däggdjur, där strävade jag
längs vägar som leder till mörkerfloden
där färjekarlen väntar att ta över

de som redan är döda

jag vädrar inte ljus och framtid

under ormbunkarnas grönskuggor
lever jag gömd i dunkelskog, där

suktar jag efter mörkret, den tropiska
fukten där hemligheterna döljs, där
borrar jag ner mina känselspröt

som en elektisk magnet
drar den i mej, förmår mej att
söka både överlevnad och död