Inte lyssnar, ser mig omkring runt bortom min lilla värld, bubbla.

Mycket händer runtomkring utanför den bubblan jag byggt åt mig själv.

En okänd mark, saknaden, vänner,familj bekanta.

Ibland känns det tungt att tänka tanken på att vara egoist frysa ut alla andra för ens egen bekostnad och personliga tankar,åsikter och beviljan att tillfredställa sig själv.

Men när tanken kommer in och inser utanför bubblans gränser så är världen runtomkring inte så vacker som man tidigare trott.

Vilket skrämmer,men inte schockar eftersom det är något man vill förvränga för inte drabbas djupt in själv.

Men att stiga ur bubblan och göra något åt saken är att göra en revolution i egentänkande och sig själv och ifrågesätta sig själv.