ensamheten kommer när man minst är medveten...
precis som kärleken och fienden...
man måste vara bered på det mesta...
det gör man för sitt eget bästa...
ensamheten kan bringa visdom och förnuft...
men varar den för länge så finns de ej någon luft...
då kvävs man o kommer på andra tankar...
o de e då ångesten kommer och ens hjärta snabbare bankar...
man vill bort från de jobbiga...
man vill leva som alla andra...
utan att inse att alla får denna upplevelse...






att få känna smärtan av ensamheten...