viking...hon går där.
kylan märker hon knappt.
svek och hjärtesorg ekar i hennes slitna hjärta.
hon går på en farlig plats vid en farlig tid.

känner hur svag hon varit.
och hur stoltheten åter igen rinner starkt i hennes kropp
hon hör böner om att vända om
men hon svarar inte på det dåliga ursäkterna

bara fortsätter att gå och märker knappt de tårar som rinner på hennes kind
hon har varit svag, så svag.
varulvar är inte att lita på det vet hon nu.
den som en gång var hennes trogne partner.
är nu ett hot som måste krossas

men det går bara genom att vända om eller ignorera fullt ut
det senaste är hon inte tillräckligt stark för ännu
hon stannar upp
och vänder om
trots att timmen är sen, platsen farlig och vägen är lång.

hon går mot sin strid.
vem vinner?
viking?
varulv?

allt hon tänker är att krossa.
inte kylan, vägen eller platsen.
hon vet vad som måste göras.
två hjärtan måste krossas i natt.

när morgonsolens ljus når hennes ögon.
ska hon bege sig hem.
till skyddat näste.
och försöka ta det första alternativet.

vägen är lång från idag tills i morgon.
men vad som dyker upp på vägen vet bara gudarna.
hon har valt att slåss.
inte vara som de kvinnor som kryper tillbaka till den famn som slår dem

hon har valt....

synd att det alltid går att välja om.