Jag vägrade i vägrenen
Och undvek kollision
Kvarglömda bilder på näthinnan viskar kanske
Att minnen aldrig blev raderade
Men jag vägrar att lyssna
Och kollisionsundvikandet
Blir permanent

Jag vet att sprickor sprider sig längs hjärtats kant
I takt med flyende fötter på marsch
I ett låtsaskontrollerat tillstånd
Som om jag la band på mig själv
Men inte knöt tillräckligt hårt
Ser sömmar spricka och dövörat vill inte fungera
När hjärtat skriker

Jag vägrar i vägrenen
Virar in mig i kevlar och
Kollisionen bleknar bort tillsammans med mitt jag