Om jag vore bärare av

en hatt

vore mina tankar skyddade därunder

dessa de otyglade tankar. som jag försöker spara på dem
samla dem i knippen, men de flyger vildare nu, med åldern

slarvar ihop sig, kladdar fast vid varandra
samlar damm och drar in råttor

under hatten vore de skyddade
mot väder. och vind. som vindar blåser så
flaxar de, runt sin egen axel.

och sömn, så jag saknar den nu.

i andningen skall jag stillna natt

under hatt är natt