Hon tog sin resväska och gick ut ur
fångenskapen, valde ensamhet

fri som ett moln

Hon ville ha ett bättre liv, helt enkelt

Hon sa: Vi är alla främlingar som
ingenting delar i grunden

Så tillåt mig att lämna allt bakom mig
låt mig bara lämna detta livet

inte för att dö, utan för att leva fri
som en värdig människa

ändå var hon rädd för att falla
om hon föll, visade hon ingenting

ingen visste vad hon tänkte