Satt stilla i kupèn

medan ångloket

rusade fram

i landskapet



Den blå röken

svepte in kupèn

i dimma

men jag längtade

ändå hem



En vattenkaraff

med vatten

klirrade ensligt

i en hörna



Undrade

om inte

tåget

skulle

stanna

snart



Någonstans

måste det

väl ändå

finnas en

hållplats



Kupèdörren öppnades

du kom in

du satte dig

brevid mig

såg mig i ögonen

tog min hand



Tiden stannade



vi fick en

oändlig

sekund

i

Evigheten




tillsammans