Visst har jag tid

om än blott lånad

och räds ej heller vid

trots av ålder huden min är grånad.

För levt ett liv jag har

och ofta även illa farit

men i de allra flesta dar

jag har ändå lycklig varit.

För visst har tiden en förmåga

att läka själens sår

och dämpa svårmods plåga

så livsglädjen man återfår.

Om man så nyktert uppå tiden ser

förmodligen man då kan upptäcka

att den både väl och ve oss ger

och bör oss inte alls förskräcka.