Min dövhet räddar mig
när världen rämnar

mina blinda ögon
och min stumma mun

samlar sanningarna
i kokonger, därunder
härskar villrådigheten

vi blockerar tankeflödet
så att livet blir uthärdligt

ändå sipprar vantron
genom grindens spjälor

men jag

drar ut kontakten nu
vänder mina ögon mot
min egen spegelbild
brunnen där tankar faller

Ur brunnskaret växer det rosa små blommor

guldet där nere