jag hade inget eget liv

tänkte låna en bit från dig

låtsades att du var min käraste

lurade mig själv

så själen blev nöjd

ju mer jag lånade

desto mer fattigare var jag

skulden växte upp

i motsats riktning till självkänslan

kunde inte skilja

mellan rätt och fel

men kära vän

du var den ende

jag hade i tanken

den ende

jag skulle ha velat hålla fast i handen