Samma väg som många gånger
samma träd och fågelsånger
löven en nyans mörkare än igår
sommar idag, igår var det vår

Vid stenen tar jag av skorna och går i
alldeles för kallt men kan inte låta bli
går upp igen för fötterna domnar
Jag undrar ska detta kallas sommar?

Båtarna guppar i vattnet som blänker
passerar sen stubben pysslingarna bor i
å jag undrar vad de tänker
om alla som går här förbi?

Når bron, går över och sen
är jag vid den lilla bryggan igen
Lägger mig på rygg med
huvudet utanför kanten
så att jag nu ser
vatten upp och himmel ner

Jag låter tankarna rinna
komma och försvinna
önskar falla i trans
vill hamna nån annanstans

Här borde, tycker jag,
i dikt såväl som verklighet
komma till mig kloka svar
på allt det som jag inte vet

Nu skulle jag skriva om
alla visdomar som
vattnet förmedlar till mig
men, nej, nej, nej

Inte en endaste klok grej
får jag denna dag till mig
inga visioner om tiden framöver
inga svar om vad jag behöver
göra för att nå det jag vill
med arbete, hälsa och mer därtill

Forsen bubblar, brusar och gäckar
men vattnets ande tiger som muren
så när jag tycker nu får det räcka
går jag så hem till slut
inte ett dugg klokare än förut