Du lockar mina tankar till fördärvet
med din skönhet.

med ord av flammande eld,
bränner du mitt hjärta.

av min lustgård,
skapar du en öken, och kallar det fred.

ensam, rövad,
plundrad på allt jag har givit.

många var de, som under åren,
kommit och gått.

av dem alla,
var du den jag minns bäst.