Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

1906

 

När du kom tillbaka bröts ljuset emot din nakna vita kropp som sakta steg ur förgrunden. Ljuset var starkt och det ökade hela tiden i styrka med varje steg du tog, och du svävade nästan fram, hela tiden närmare, vitt ljus ur din kropp. Tillsist var du så nära att ljuset hade slukat allt som förut var synligt - det gick inte längre att skilja mellan dej och omvärlden. Allt låg stilla och öde. Ingenting hade kommit undan.

 

 

 

 

 

 

 




Fri vers (Prosapoesi) av Billy Andersson
Läst 356 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2012-06-29 18:25



Bookmark and Share


  AgnesP
Helt enkelt underbar. Varje ord.
2012-06-29
  > Nästa text
< Föregående

Billy Andersson