flugsömmerskan, en gång en flicka, sydde ihop systrarna Karin

eller vilka andra namn

liljor väller ur din döda mun

hon slutade tala


Medicinmannen lyfter sin skål

även idag faller regn

svärmar spyflugorna

takpalmen varje droppe

hur ett minne en gång var

den dementa damen draperar

med sin kjol av urin och säd vad du en gång kände


han skjuter ett nät ut ur ögat

som ska omgärdas av röda stjärnor

hoppas det ska fånga världen som den blomstrar

i dina omskurna ögon


vad är ögat och vad används det för

flöt runt inuti din torso


servicemän, yrken

våldsamma mot födseln - den kemiska reaktionen


så ofta plockades sockerbitar

framför mörkret

det var som en blå aura omkring det huset

läkemedelsgrupper och fåglarna och

man sköt alla aborterade foster

det var så dom hamnade i regnbågarna, sa hon


sommar, saknade foton

viola vattendroppar

du ilar genom handflatan


radera allt vi skapat


epilepsin är bara en skugga

den har funnits i flera miljarder år

kroppen

har utvecklat miljoner sköra tentakler

in och genom

hela världen

Din sköra kropp som är

en nebulosa snart

ett fossilt avtryck som aldrig funnits


Dom kan vara 9,5 miljarder år före oss