Den bekanta trygghetens låt

I galärens gnyende gissel

När bleka sjöfåglar skriande sveper skyn

Här täljes törnekronan

Av rosentagg och tistel

Att bindas i krans ovan dina ögonbryn





Där de högt reser brädkorset

I en illasinnad maras dröm

Släpper röda rosenfjättrar aldrig mera greppet

Tynger törnekransen huvudet

Gör konungakronan pannan öm

Alltmedan trumslagaren driver framåt skeppet





Som tjälskott spränger mark

Går slingerväxter i kraniet ditt

De ålar ormlikt och famnar om varann

Bränner blixtar inuti huvud

Skiftande i azurblått och vitt

Ett flämtande sken som kom och försvann





Här är segelduk en trasväv

I masten maskäten och murken

En tronande gestalt galjonslikt spikad fast

Hör takten stadigt mana på

Hör vågor slå mot durken

Frälser oss från all världens lust och last