Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
denna text möjligheter här på poeter är svåra att sia om... ska bli spännande och se vad ni tycker


Andetag mellan läppar

En resa tillbaka till den plats där mitt liv kravlade sig bort ifrån i trots
I en färgskala som jag bara kan se i skyarna i dag, jag undrar vilka mål som nåtts
Inte hade jag tänkt resa tillbaka så långt, det blev mycket längre än jag trott
För drygt fyra kilometer sen passerade jag det hus där jag en gång i tiden bott

Andetag mellan levande läppar ger cigarrettens glöd liv
Tankarna vandrar genom ett slott där varje rum är ett alternativ
Jag kan inte ge det till någon, jag kan bara visa dig
Jag kan inte ens förvänta mig att du ska tro mig

Och jag vill krypa närmare, kura ihop i mig själv och njuta
Jag drömde med vinden och nu vill jag egentligen inte sluta
Men jag gnuggar bort drömmarna ur ögonen och reser mig från min sten
Och jag vet att jag ska vara tacksam för den stund jag stal för jag är redan sen

Andetag mellan kännande läppar ger cigarrettens glöd liv
Vad är det för detalj i helhetsbilden som jag fortfarande upplever som attraktiv
Jag kan inte göra några anspråk på sanningar och svar
Jag som inte ens vet vad det är som jag har

En mjukt formad motorhuv som jag stryker förbi, och jag har alltid funnits i min gång
Jag pratar inte om det, det räcker med att jag vet att min längtan efter mig själv var lång
Och jag reste tillbaka för inge skulle komma på idén att leta efter mig här
Över bergrygg, längs med gatorna mellan höghus kan jag höra min röst så där nära

Andetag mellan längtande läppar håller cigarrettens glöd vid liv
Röken från cigarretten mellan mig och nattens fönster får mig att se allt ur andra perspektiv
Det ljus som mörkret ger räcker för att röken ska kunna börja spegla det som jag vill se
Och jag visste det, jag hade rätt, den glädjen får mig att börja le

Det där är mina ord, det där är mina tankar det käraste som jag har
Och jag vill bara få lyssna en stund till, jag vill snarare lyssna än att söka svar
Det är där som det börjar, det är förutsättningen, allt utgår från denna punkt
En fladdrande rock kring mina ben, och jag älskar, det gör att jag börjar andas lugnt




Fri vers av PPQ
Läst 254 gånger och applåderad av 9 personer
Publicerad 2012-09-17 11:38



Bookmark and Share


  paulineviklund
Du har gåvan. Stå på!
2012-09-17

  alvan
Har svårt att finna exakt vad denna kan tänkas vilja säga egentligen. Något som å andra sidan inte är en förutsättning för en text tycker jag.
Men det känns som ett betraktande. Över val och vägar kanske...

Att lyssna till sig själv och vad alltet har att säga är livsviktigt tror jag. Vi kan söka svaren men likväl lyssna om det är ditt vi vill komma. Det är ju svaren själv. En fråga utan att känna in ger ju inga svar. Hela bilden gör...

Nu svävar jag lite märkligt kanske. Men det var tankarna som väcktes.
En fångande text!
2012-09-17

  Ninananonia VIP
Fint att drömma sig tillbaka..
2012-09-17

  kråkan VIP
..gillar denna mycket..vet inte vad du menar men till mig säger den att du är stolt över din syn på världen även om du inte delar den med någon..kanske jag uppfattar det så för att jag är jag..eller så menar du så. Trevlig läsning va det iallafall..tack!
2012-09-17
  > Nästa text
< Föregående

PPQ
PPQ